Medborgarandel är oundvikligt!

– Har du ett vårdjobb, men är trött på att vara underbetald?

– Har du upptäckt att du valt fel yrkesinriktning, och inser att du måste sadla om? Kanske behöver du studera några år för att få jobbet du vill ha, men dina studiemedel har tagit slut?

– Vill du kunna bo på landsbygden, trots att det knappt finns några arbetstillfällen? Jobba ideellt, kulturellt, eller kanske starta ett litet företag?

Med medborgarandel (eller basinkomst som det också kallas) kommer de som arbetar inom låglöneyrken att få förhandlingsutrymme, och lönerna kommer sannolikt att bli högre.

De som vill studera kommer kunna göra det utan studielån, och rörligheten på arbetsmarknaden kommer att bli mer dynamisk. Människors fulla potential kommer att kunna utnyttjas bättre.

Med medborgarandel kommer fler att kunna bo kvar på landsbygden, och den skenande urbaniseringen kan bromsas upp. Människor kommer att kunna ägna mycket tid åt det de brinner för, vilket ger mening till livet, ökat välbefinnande och förutsättningar för en god hälsa. Mycket av den kreativitet som nu inte kommer till uttryck, kommer med medborgarandelens hjälp att få blomma ut.

Medborgarandel börjar mer och mer att dyka upp i den offentliga diskussionen som någonting oundvikligt. Alltfler jobb kommer att automatiseras och tas över av robotar, det kommer inte att finnas jobb åt alla. Detta är ett faktum.

Nu behöver vi en ny modell för att fördela välfärden, och den heter medborgarandel!

För Enhet är införandet av medborgarandel en central fråga.
Vi anser att den bör vara stor nog för att täcka de grundläggande levnadskostnaderna, och även om det är svårt att definiera ett belopp, kan ett realistiskt förslag ligga mellan 8000 till 10 000 kr netto i månaden.

Hur ska det finansieras?
Nästan hela vårt nuvarande bidragssystem omarbetas till medborgarandel. Avgifter tas ut vid användning av våra naturresurser (Georgism), som vi betraktar som en ekonomisk allemansrätt och hela folkets gemensamma egendom. En beskattning genomförs på de stora och snabbt ökande vinsterna från automatiseringen, datoriseringen och robotiseringen av produktionen. Samtidigt minskas beskattningen på mänskligt arbete.

Detaljerna i hur medborgarandelen ska utformas behöver utredas vidare, och vi gör klokt i att studera de exempel som finns från andra länders försök, och studier som gjorts.
Men att medborgarandel är framtiden råder det ingen tvekan om!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Georgism

Henry_George.jpg

 

Hur får vi stopp på gängkriminaliteten?

”Polis och trygghet kommer att bli centrala frågor under kommande valrörelse.”

Göran Greider skriver i ETC att vi måste erkänna problemen vi har med integration och invandring. Detta är alldeles riktigt. Vi kan inte ha skottlossning, mord och handgranater på våra gator.
Greider menar att vi bör hantera problemen genom att se att det i längden bara är ”sociala reformer och satsningar i riktning av större social jämlikhet som i slutändan kan förbättra läget.”
De unga i förorterna som väljer att bli kriminella, gör det eftersom de känner sig bortglömda av samhället. Att inget satsas på dem.

Enhet håller med om detta, och ser att införandet av Medborgarandel är ett steg i rätt riktning mot ett sådant mål. Med större ekonomisk grundtrygghet kan människor komma ifrån känslan av utanförskap, otrygghet och låg självkänsla. Det behöver också bli bättre skolor i förorterna.

Enbart detta kommer dock inte att sätta stopp för gängkriminaliteten. De kriminella kommer inte att bättra sig på grund av dessa åtgärder, men vi kommer att minska nyrekryteringen.
De som redan är indragna i gängen behöver punktmarkeras av polisen, och buras in för minsta förseelse så vi får bort dem och deras vapen från gatorna.

När någon en gång hamnat i fängelse vill Enhet fokusera på att personen får ta emot vård och stöd i första hand. Vi tror inte på straff som en lämplig åtgärd för att få individer att ändra sitt beteende.

Polisens resurser är idag hårt ansträngda, och där krävs det att vi får loss dem från alla dessa dokumentationskrav a la New Public Management. Kanske kunde vi återinföra civilanställda på polisen som sköter skrivarbete och annat, så polisen kan ägna sig åt riktigt polisarbete.

Källor:

https://www.etc.se/ledare/erkann-problemen

https://www.svtplay.se/video/16631614/den-svenska-valfarden/den-svenska-valfarden-den-svenska-valfarden-polisen?start=auto

polisbil.jpg

Mer gammelskog och hyggesfritt skogsbruk!

Har du någon gång suttit med Google Maps i satellitläge och kollat runt i omgivningarna kring där du bor? Om du zoomat in har du kanske märkt, att från ovan ser skogen ut som ett rutmönster av åkerlappar!

Detta är spåren efter vårt moderna skogsbruk, där man hugger ner alla träd på en gång, för att sedan enbart plantera små granplantor. När träden blivit mellan 50 – 70 år gamla hugger man ner dem igen, och börjar om.

På marknivå märker man detta genom att de flesta skogar kan vara ganska tråkiga att gå i. De är monokulturer, precis som de spannmålsåkrar som täcker stora delar av vår odlingsbara mark. I de allra värsta fallen står granarna på strikta rader, så tätt planterade att det inte kan växa något alls på marken. Där finns bara en matta av bruna granbarr.

Men skogen kan vara så mycket mer om man sköter den rätt!

I Sverige finns idag bara 4 % gammelskog kvar. Detta är skog som är äldre än 120 – 140 år. Denna gamla skog har stort värde på många sätt, och bör i stor utsträckning bevaras från avverkning.

Vill vi att kommande generationer ska kunna få uppleva vackra skogar, med stor mångfald av växter och djur, måste vi agera nu! Att ersätta gammelskog tar kanske två mansåldrar, men att hugga ner den går på ett ögonblick. Det är stora tidsspann det rör sig om.

Vi i Enhet vill verka för att det ohållbara användandet av kalhuggning ska ersättas med ett hyggesfritt skogsbruk. Med denna metod finns det träd av olika ålder i skogen, och man plockar bara ut enstaka träd när de är gamla nog. Ett väl fungerade koncept för detta finns redan, och kallas för Lübeck-modellen.

Enhet vill också verka för att en större del av vår skog ska få utvecklas till gammelskog.
Denna ska bevaras – både för oss människor att njuta av – och för att fler djur och växter ska få en chans att överleva i framtiden!

Johan Hallberg för Partiet Enhet

Järna 2017-12-03

För vem jobbar lobbyisterna?

I USA och EU har lobbyism förekommit länge. Man är van att hantera detta faktum, och lobbyister är skyldiga att registrera sig, så man vet vem som är deras uppdragsgivare, samt vilka resurser de har till sitt förfogande.

I Sverige är lobbyism ett relativt nytt fenomen, och vi är tagna på sängen. Här kan lobbyister verka helt utan att någon vet vems intressen de företräder.

Lobbyistens funktion är att påverka politiker till att fatta beslut som är önskvärda och fördelaktiga för deras uppdragsgivare, och de kan arbeta på många olika sätt. De kan försöka påverka regeländringar genom att skriva remissvar, eller träffa enskilda handläggare för personliga möten och luncher där man överlämnar faktasammanställningar. De kan också arbeta genom att påverka medier och opinionsbildning.

Hos företag kan det finnas intressen av att förhala lagstiftningsprocesser, om man har ekonomisk vinning av det. Att det tar lång tid medför att man vinner tid att fortsätta sälja sin produkt. Detta tycks vara fallet i dokumentären ”Köttlobbyn” som nyss gått på SVT, där köttindustrin lobbar för att få fortsätta använda medlet nitrit i sina produkter, trots att vissa studier pekar på att nitrit kan vara en orsak till tarmcancer.

Då Enhet vill föra en politik där vi minskar användningen av syntetiska läkemedel till fördel för naturliga läkemedel, tycker jag det vore en stor tillgång att ha insyn i hur lobbyismen kring läkemedelsindustrin ser ut. Likadant på andra områden där det finns starka ekonomiska drivkrafter. I stora drag är det också en demokratifråga; vi ska veta vilka intressen som är med och påverkar beslut som berör oss i vår vardag och påverkar vår omgivning och miljö!

Johan Hallberg, för Partiet Enhet

Järna 2018-01-27

Källor:

Sveriges Politiska System, Ylva Norén Bretzer (2017) Studentlitteratur https://www.svtplay.se/video/16239222/kottlobbyn/dokument-utifran-kottlobbyn-avsnitt-1
www.enhet.se

 

Det ska gå att leva på landsbygden!

Den svenska landsbygden avfolkas, medan den norska blomstrar.
Beror detta på Norges oljepengar? Kanske i någon mån, men viktigare är att de länge har fört en politik som gynnar landsbygden!

Vad gör man då som är så framgångsrikt? Forskare pekar främst på två saker som skiljer våra länders landsbygdspolitik åt:

För det första styr kommunerna i Norge över sina naturtillgångar, vilket medför att en stor del av de intäkter som exploateringen av dessa ger, stannar i kommunen. I Sverige går dessa pengar istället till staten och de exploaterande bolagen.

För det andra så har man i Norge en differentierad arbetsgivaravgift. På norska landsbygden betalar arbetsgivaren runt 5 % i avgift, medan man i Sverige betalar runt 30 %. Den låga avgiften gör det lättare för småföretagarna att klara av att driva sin verksamhet på landsbygden.[1]

Ett tredje grepp som används i Norge är att skriva av studielånen för dem som flyttar långt ut på landet.[2] På så vis hoppas man locka fler att bo i glesbygdsområden.

I Sverige talas det om tärande och närande regioner. Landsbygden ses som tärande, medan städerna är närande. Men varför ser vi det så? I staden odlas ingen mat. I staden finns inga naturresurser som kan nyttjas. Faktum är att det är det omvända som gäller.

Enhet anser att lokalsamhällets roll är mycket viktig, och att vi bör se till att det blir ett slut med den pågående centraliseringen och urbaniseringen.

Vi ser Norge som ett intressant exempel på hur vi kan förverkliga våra visioner för landsbygden.

[1] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politik-skillnaden-mellan-doende-svensk-glesbygd-och-norskt-decentraliserat-valstand

[2] http://www.extrakt.se/stads-och-landsbygdsutveckling/norska-landsbygden-mar-battre-an-nagonsin-utan-olja/

Johan Hallberg, Enhet

nossan.jpg

Försäkringskassan – borde vi inte få mer trygghet för pengarna?

Stora resurser går till vårt sociala trygghetssystem. Och det är bra; ett välmående samhälle tar hand om alla sina medborgare, även de mest utsatta. Men frågan är:

-Borde vi inte få mer för pengarna? Borde inte trygghetssystemet vara en källa till just trygghet? Att till exempel få en chans till en period av tillfrisknande och återhämtning, och frihet från arbete och krav? Borde inte trygghetssystemet bidra till ett samhälle där alla människor kan känna sig lugna och lyckliga?

I dagsläget tycks det vara tvärtom.

Många är historierna om de som tvingas kämpa för sin rätt till ersättning mot en allt strängare Försäkringskassa, som i vissa fall inte ens anser att en cancersjukdom är skäl nog för att bli sjukskriven. Detta leder till stor otrygghet, och i många fall blir folk allt sämre just för att det är så ansträngande och stressande att behöva kämpa mot denna byråkrati. Man ska dessutom lyckas få tag i sjukskrivningsintyg från läkare som i många fall är både överarbetade och stressade själva, samt har direktiv ovanifrån att vara allt striktare i sina bedömningar.

Vi ser att utbrändhet bland anställda idag är mycket vanligt, och i det tillståndet har man ju inga krafter alls att hävda sin rätt gentemot systemet.

Försäkringskassan är med sina omkring 13 400 anställda en av Sveriges största statliga myndigheter. Den skulle kunna bantas ner ansenligt i storlek om vi införde villkorslös medborgarandel. Att ha villkorslösa utbetalningar har ju just den fördelen att man slipper kontrollera vem som har rätt till dem och vem som ska få avslag.

Men eftersom medborgarandelen aldrig kan bli så stor att den kan räcka till, även för de med stora hjälpbehov som till exempel assistansinsatser, behöver förmodligen en liten del av Försäkringskassan finnas kvar för att administrera den biten.

Enhet anser att en villkorslös medborgarandel på många sätt vore ett effektivare och bättre sätt att fördela den gemensamma välfärden i samhället. Vi behöver gå från Arbetslinjen till Existenslinjen, där fokus inte ligger på att alla ska arbeta, utan att alla ska kunna må bra och känna sig trygga och harmoniska i sin tillvaro.

Johan Hallberg, för Enhet

Järna 2018-02-21

Försäkringskassan.jpg

Om orsaken till de växande ekonomiska klyftorna.

De ekonomiska klyftorna i det svenska samhället ökar allt mer, vilket leder till ett växande missnöje hos dem som missgynnas. Missnöjet kan lätt plockas upp av populistiska rörelser som vill att de resurssvaga ska skylla på varandra. Att skylla på invandrarna är det som ofta ligger närmast till hands.

Men den sanna orsaken till de växande klyftorna är inte invandringen; det är själva det ekonomiska systemet!

Bankerna skapar idag pengar ur tomma intet genom att ge ut lån, och dessa pengar investeras sedan i bostäder och aktier av dem som har råd. Orsaken till att vissa kan låna så mycket i nuläget är den låga räntan, vilken i sin tur kommer sig av att Riksbanken är fast besluten att nå inflationsmålet på 2 %, och det enda verktyg de har är att sänka räntan.

Inflationen ökar när folket konsumerar, men eftersom det mesta av pengarna går till sparande i hus och aktier, och mycket lite till konsumtion, blir det en ond cirkel av räntesänkningar som inte leder till önskad inflation. Det blir risk för ekonomiska bubblor, med övervärderade hus och aktier och en finanskris hotande i en nära framtid.

Ett sätt att lösa detta är att Riksbanken blir den enda banken med rätt att skapa pengar. Samhället tar ifrån de vanliga bankerna den rätten. Det här är inget nytt, utan var precis vad som skedde i början av 1900-talet, då vi gick från att bankerna tryckte sina egna sedlar till att bara Riksbanken fick trycka dem.

Samma reform är nödvändig nu, fast nu gäller det istället de digitala betalmedlen.

Enligt det förslag som förnärvarande utreds är Riksbanken den enda bank som har rätt att skapa pengar, både ”vanliga” pengar och digitala betalmedel, så kallad ”e-krona”.  Förslaget innebär att alla medborgare kommer att ha ett transaktionskonto direkt i Riksbanken som vi använder utan att någon affärsbank tjänar pengar på att vi betalar till varandra.

Att endast Riksbanken får skapa pengarl kommer att ge ett stabilare ekonomiskt system, samt mindre utrymme för att tjäna pengar på att äga. Istället kommer man att tjäna pengar på den nytta man gör, vilket kommer att gynna de som inte har så stora resurser i samhället. Vi får alltså ett jämlikare samhälle, och förhoppningsvis mindre spänningar mellan svaga i samhället.

Dessa idéer kommer från Föreningen Positiva Pengar, och är något som Enhet tror är nödvändigt för att skapa ett hållbart ekonomiskt system.

Läs mer på Positiva pengars hemsida: http://positivapengar.weebly.com/

Johan Hallberg, för Enhet

Järna 2018-02-28

Sveriges_Riksbanks_huvudkontor_vid_Brunkebergstorg.jpg